Jag kämpar på med min träning, och försöker efter bästa förmåga variera styrketräning med konditionsträning och fettförbränning. Är lite bekymrad över att det inte händer mer än vad det gör (med vikten alltså), men det kommer väl så småningom. 

Idag kärde jag ett 60-minuterspass på crosstrainern, men lågt motstånd vilket jag hoppades skulel leda fram till en bra fettförbränningsnivå, men hur jag än gör hamnar jag på en puls som ligger över FF, men under cardio. Jag kan liksom inte köra långsammare eller med lägre belastning, då står jag stilla!

:-)

Så igår var man tillbaka efter en helg helt utan träning. Det kändes väl dock som vanligt, men träningen i sig tog en lite annan riktning än tidigare efter ett snack med mer träningsvana kollegor på jobbet igår.

Lågintensiv träning verkar inte funka för mig, så till vida att även när jag har minimal belastning så blir pulsen alldeles för hög. Vad återstår då? Sitta still och vifta med armarna i takt till musiken? Nä, det köper jag inte. Istället beslutade jag mig för att göra det motsatta det vill säga höja intensiteten till en helt ny nivå.

Gårdagens pass på crosstrainern (CT) innebar totalt 45 minuter där jag succesivt höjde ribban allt eftersom. Ungefär så här:

Igår blev det 45 jobbiga minuter på crosstrainern igen, medan sonen underhölls av Katta på ungdomsträningen. En rätt lagom workout som visade -620 kcal och ligger till grund för dagens övning som blir betydligt mer styrkeorienterat.

Jag har halkat efter vad gäller styrketräningen. Den känns sekundär eftersom min primära målsättning är att tappa kilon. Nu bränner ju förvisso större muskler mer, men det känns ändå som att den lilla tid man kan avvara är bättre tillbringad på cardio-maskinerna. Men ikväll kör vi styrka så det ryker. Hoppas på riktigt fin träningsverk i morgon.

Men först: iväg till Intersport för att se på de erbjudanden som man som TA-medlem får ta del av ikväll.

När jag var klar stod det 820 kcal på crosstrainern. Det känns riktigt bra. 

Jag avböjde en inbjudan till ett Indoor Walking pass när jag kom ner på gymmet vid 10-tiden idag. En del av mig var riktigt sugen, men samtidigt var jag väldigt inställd på crosstrainern och jag är väldigt nöjd med beslutet nu. 

Det kändes som en otrolig kick att vid de normala 45 minuterna känna att ”äh, vad fan, vi kör en kvart till”. Sagt och gjort; idag stod jag på maskinen i en timme för första gången och det var faktiskt rätt behagligt. Jag hade bra musik i lurarna och det var lugnt runt omkring mig så jag kunde försvinna i min egen värld.

Nyss hemkommen från ett 45 minuters Indoor Walking pass med Katta. Det var en ny upplevelse kan man säga. Har tidigare bara provat Evas 25 minuters version, som förvisso är mer intensiv, men lättare att uthärda eftersom tiden går så snabbt.

Detta kändes mer som 45 minuters helvete. Jag försökte efter bästa förmåga hålla Kattas tempo men mot slutet gick det bara inte. Lårmusklerna skrek av smärta och benen följde bara inte mina order. Semiflex och sprint fick nya innebörder och skiljde sig en del från Evas upplägg, och de mosade sönder min kropp totalt.

Men det var också första gången. Nästa gång räknar jag ska upplevas mer som skärselden (för att fortsätta de religiösa associationerna) och gången därpå kanske jag rentav tar mig hela vägen igenom - i takt. För det är ju just det som är grejen, att hålla takten. Och jag hatar när jag inte klarar det.

Då var man hemmkommen efter en riktigt skön timma på TA. I kväll blev det 45 minuter på de nya crosstrainermaskinerna, som vanligt, och det var så jäkla gott.

Jag får inte dom riktigt att funka som jag vill och jag vet inte om det är glapp i deras pulsmätare eller vad felet beror på, men de är så sköna att köra på så att jag vill verkligen få dom att funka. Jag ska därför ta tag i Ossi och få honom att visa mig varenda liten funktion i de där maskinerna. Kanske kan få låna hem instruktionsböckerna över en helg eller nåt. 

:-D

Inspirerad av min fru Marie, tänkte även jag att jag skulle börja dela med mig av min träning här på Träningsakademins sajt. 

I mitt fall fick träningen, som påbörjades i slutet av förra året, en väldigt dålig start på grund av en serie med influensor och halsflussar, och sist men inte minst hälseneinflammation. Därför blev de första fyra månaderna av mitt medlemskap mer eller mindre sönderhackat (bortkastade) och min närvaro kunde räknas på ena handens fingrar.

Men nu är man igång på riktigt och det känns som om man är på god väg.